Mobiltjänster betydligt billigare i Sverige än i Norge och Finland - sparar svenskarna 6 miljarder per år

Ny rapport om konkurrensen på mobilmarknaden:

Sverige har betydligt bättre konkurrens på telekommarknaden än våra grannländer, något som sparar svenska konsumenter cirka sex miljarder kronor varje år. Den goda konkurrensen på svensk telekommarknad beror till stor del på 3G-auktionen för tjugo år sedan, där staten och PTS var mycket engagerade i en bättre telekommarknad. Intresset idag är betydligt mer splittrat. Det visar en ny rapport från A-focus beställd av Tre Sverige.

- Staten behöver ta ett samlat grepp och skriva fram en telekomstrategi om Sverige ska kunna digitaliseras framgångsrikt och återta en topposition internationellt. Uppkoppling måste finnas över hela landet - både fast och mobil, säger Haval van Drumpt, vd på Tre.

I veckan arrangerade Tre ett seminarium där bland annat digitaliseringsminister Anders Ygeman och Catarina Wretman, stf generaldirektör på PTS medverkar. På seminariet presenterade Tre rapporten "Dags för en ny telekomstrategi? Om konkurrens, långsiktighet och statens roll på telekomområdet.”

Sverige har en ambitiös bredbandsstrategi, men som i nuläget nästan helt handlar om fasta uppkopplingar. Sedan millenniumskiftet har staten bidragit med drygt 20 miljarder kronor för subventionerad utbyggnad av fibernät, medan motsvarande utbyggnad av mobilnätet under samma tidsperiod bara fått kosta staten 600 miljoner kronor.

Med 5G-näten under uppbyggnad är frågan hur staten ser på att ta större ansvar för att hela Sverige även får fullgod täckning av snabbt, mobilt bredband. Privata aktörer har tagit ett mycket stort ansvar för att bygga telekominfrastruktur de senaste 20 åren.

Rapporten är skriven av analysföretaget A-focus, som skärskådat svensk telekommarknad och ställer frågor inför utbyggnaden av 5G och kommande spektrumauktioner.

- Sverige har en av världens mest välfungerande telekommarknader med god täckning och konkurrens som lett till låga konsumentpriser, men nu riskerar vi att förlora vår starka position. Vi har redan tappat försprånget inom 5G. Ett större engagemang från staten och en tydlig telekomstrategi skulle vara en god början för att säkerställa vi inte halkar efter ännu mer, säger Göran Hedström, telekom-expert och författare av rapporten.

Nedan finns en sammanfattning av slutsatserna i rapporten.

1. Svensk telekommarknad – god konkurrens och pressade priser

Den svenska marknaden för mobila kommunikationstjänster har en väl fungerande konkurrens, vilket har bidragit till att marknaden är innovativ och dynamisk, men framför allt att det finns ett pristryck på̊ marknaden som saknas i de av våra grannländer där konkurrensen är lägre.

För att säkerställa att en spektrumauktion har villkor som värnar den konkurrens som uppnåtts på̊ mobilmarknaden måste tilldelningen föregås av en utförlig marknads – och konkurrensanalys. Någon heltäckande och djupgående analys av marknaden för mobila kommunikationstjänster har inte gjorts i Sverige på̊ många år.

Det finns många saker att ta hänsyn till vid frekvenstilldelningar. Ofta är hänsynen inte mer än att se till att frekvenserna kommer till användning på ett effektivt sätt, men nu är det annorlunda. I de kommande auktionerna av mobiloperatörernas frekvenser står andra värden på spel, eftersom konkurrensen kan komma att reduceras. Konkurrensen måste värnas. Görs detta bäst genom att definiera och fastställa antalet tillstånd, genom spektrumtak eller andra metoder, vilka är alternativen?

Vilka konsekvenser skulle en reducering av konkurrensen från fyra till tre mobiloperatörer få för konsumenter och företag, till exempel i form av ökade kostnader?

2. Regeringens bredbandsstrategi behöver kompletteras

Hur ska samhället finansiera differensen mellan vad som är kommersiellt motiverbart och det offentligas behov och ansvar? Denna differens är uppenbar inom geografisk tillgänglighet på mobila kommunikationstjänster i de högre bandbredderna (över 30 Mbit/s) men finns även på motsvarande sätt gällande mobilnätens robusthet och säkerhet. Vilka samhällsåtaganden sammantaget
är proportionerliga och rimliga att lägga på mobiloperatörerna - och vad är statens ansvar?

Hur ska Sverige öka tempot i teknikutvecklingen och kapitalisera på möjligheterna med 5G och vilka särskilda behov och målsättningar finns? Hur kan investeringar i 5G-nät stimuleras och hur kan kostnadseffektiv vidareutbyggnad av mobilnäten underlättas?

Vad vill staten med de bolag och frekvenser som kontrolleras av statliga bolag? Hur kan privata och offentliga aktörer samverka i samhällskritisk utbyggnad?

Dessa är alla frågor som diskuteras på dagens seminarium och någonting som regeringen behöver formulera och adressera.

3. Täckning – en nyckelfråga för jämlik tillgång till mobilt bredband

Oavsett om det gäller fast eller trådlös kommunikationsinfrastruktur är grundförutsättningarna desamma - en marknadsdriven utbyggnad behöver kompletteras med offentliga insatser. Regeringens mål enligt bredbandsstrategin är att alla bör ha ”tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet i områden där man normalt befinner sig”. Även om det inte tydligt framgår av bredbandsstrategin kan det antas att målet är signifikant högre än vad som skulle uppnås med en helt marknadsdriven utbyggnad. Det understryks också av att mobilmålet troligen inte kommer nås. Vilka offentliga insatser regeringen avser att komplettera med framgår inte - förutom att täckningskrav anges vara viktigt. Motiveringen är att täckningskrav tidigare bidragit till en förbättrad mobiltäckning. Det var förvisso en sannolik effekt av tilldelningen av 3G-frekvenserna för tjugo år sedan, men därefter kan det ifrågasättas om verktyget verkligen varit verkningsfullt.

Innan täckningskrav används fler gånger i frekvensauktioner i Sverige bör förslagsvis en grundlig analys och utvärdering göras:
• Hur påverkas konkurrensen av täckningskrav i ett eller flera tillstånd?
• Hur kostnadseffektivt har täckningskravet varit när det har använts?
• Hur kan mobiltäckning inkluderas i bredbandsstöden?
• Vilka andra metoder kan nå samma mål, kanske på ett bättre sätt?

4. Auktionslikviderna ger utrymme för subventioner och stöd

De kommande auktionerna på de frekvensband som mobiloperatörerna använder idag, eller de frekvensband som de kommer använda framöver, förväntas generera många miljarder i intäkter till statskassan. Det är förvisso rimligt att staten erhåller en skälig intäkt från de som nyttjar en samhällsägd och eftertraktad resurs som spektrum för mobilnät. I tidigare auktioner har täckningskrav inneburit att staten i någon mening indirekt har avstått från en del av intäkterna i utbyte mot täckning där den inte är kommersiellt motiverad. Det rör sig dock om en mycket liten del av de medel som mobiloperatörerna har bidragit med till statskassan i frekvensauktionerna. I de stödprogram som staten har använt för att subventionera och därmed möjliggöra utbyggnad av infrastruktur för bra bredband på landsbygderna har hittills allt gått till fiber. Infrastrukturerna för mobil kommunikation har samma behov av stöd.