Debatt: "För tidigt ensidigt hylla hemmakontoret, en kreativ arbetsplats har aldrig varit viktigare”

Nu sjungs hemmakontorets lov. Flexibiliteten. Att få ihop livspusslet. Att ge större inflytande till alla att själv planera sin dag. Men det är för tidigt att stämma in i hyllningskören.

När hemmakontoret går in på sitt andra år börjar vi också se baksidorna. I en ny undersökning med nästan 500 av våra medarbetare ser vi att våra yngre medarbetare under 25 år är de som mår sämst i hemmakontoret. De saknar energin som skapas på en gemensam arbetsplats. De nämner att arbetsglädjen, kreativiteten och innovationen blir lidande. Och att många mår sämre.

Vid en första anblick skiljer sig inte vår enkät från andras. De flesta medarbetare vill ha en ökad flexibilitet, komma in till jobbet 2-3 dagar i veckan, resten av tiden kan med fördel tillbringas på hemmakontoret, det tycker både unga och äldre medarbetare.

Men när man skrapar lite på ytan öppnar sig större skillnader. Unga under 25 år vill i betydligt större utsträckning vara på kontoret med allt vad det innebär av umgänge, sociala aktiviteter och möjlighet att träffa sina chefer och kollegor.

Hela 35 procent av våra medarbetare under 25 år uppger att de vill jobba på kontoret varje dag. Motsvarande siffra för alla anställda är 9 procent. På frågan ”Hur trivs du med att jobba hemifrån?” uppger endast 16 procent av alla medarbetare ”mindre bra” eller ”dåligt”, men bland unga under 25 år är siffran 38 procent, alltså mer än dubbelt så hög.

Detta säger något om hur olika livssituationerna ser ut. Som ung, kanske i en mindre bostad, har man helt andra behov och krav på en arbetsplats än om man är äldre och har familj som ställer större krav på hemmatid.

En ergonomisk arbetsmiljö i hemmet går att lösa ganska snabbt för de flesta arbetsgivare. Värre är det med frågor kring långvarig ensamhet, isolering, stillasittande, ökat behov av disciplin, rutiner och struktur.

Vi vet hittills för lite om hur vårt psykiska välmående, vår kreativitet och arbetsplatsernas kultur och kanske till och med företagens lönsamhet påverkas långsiktigt av alla hemmabaserade coronakontor.

Man ska inte underskatta hur viktiga de korta samtalen i lunchrummet, vid kaffeautomaten eller vid hissen är för att bygga sociala nätverk och utveckla ett företags kultur och därmed dess resultat. En företagskultur och en gemenskap är inget som bygger sig självt, något vi verkligen märkt under pandemin.

På Tre har vi under corona-pandemin jobbat stenhårt med olika digitala aktiviteter för att våra medarbetare ska behålla motivationen och bidra till känslan av att alla jobbar på ett och samma företag. Det har varit centralt att skapa nya ”lägereldar” att samlas kring.

Vi har ännu inte tagit beslut hur vi gör efter Corona, utan sammanställer nu fakta, intervjuar och gör undersökningar. Att göra rätt är viktigare än att göra något snabbt. Men vi kan redan nu tydligt se värdet av en arbetsplats som ger energi och sammanhållning, inte minst för unga medarbetare. Innan vi alla sjunger hemmakontorets lov måste vi också göra en djupare analys av värdet av en energisk och inkluderande arbetsplats, en plats man längtar till för att utveckla sig själv, få energi och ta emot feedback från ledare och kollegor.

Men det viktigaste är kanske det helt oväntade. Kollegan du aldrig skulle träffa i ett Teams-möte, tankarna du fick på ett kreativt möte över team-gränserna och idén som dök upp på lunchen i ett sällskap du aldrig hamnat i annars. Det är ovärderligt för alla medarbetare, inte bara för unga. Och en idé som skapas i det oväntade mötet kan även vara den idé som leder fram till helt nya tjänster och koncept som skapar framgång och lönsamhet för hela företaget.

Låt oss tala mer om arbetsplatsens fördelar innan vi bestämmer oss för hur framtidens kontor ser ut. Frågan är alldeles för viktig för att underskatta.

Haval van Drumpt

VD Tre Sverige